Döden
Och det är för mig oförståeligt.
Ibland ser jag mening, men ibland inte. Ibland är döden helt oförståelig. Det senaste inlägget jag la ut handlade just om döden. Att en man prata om att han kan dö om han åker motorcykel, men att det är bara hans kropp som ligger där och inte hans själ eftersom hans själ är hos Jesus. Efter 3 timmar åker han med motorcykel och råkar ut för en olycka och dör.
Eller så finns det en berättelse som min mamma berättade. Hon kände en kvinna som en kväll var med sina väninnor och sa att hon känner att hon är färdig med sitt liv, att det finns inget mer hon skulle behöva göra, eller något liknande, och eftersom hon var kristen var hon ju inte rädd för döden. Nästa dag blev hon mördad.
I somras träffade jag en man som berättade om hans bror som hade gått bort för några år sen. Han sa att han inte ser mening med det. Men jag kan faktiskt se, eftersom han själv var inte troende medan hans bror var. Den här mannen har väntat på att hans bror gör ett tecken från den andra sidan, för att få det bekräftat att han fortfarande finns och att det finns ett liv efter döden. Om brodern inte gått bort, skulle jag inte gått till honom och sagt att hans bror väntar på honom i himlen och att jag tror jag är sänd till honom från Gud för att berätta det. Den mannen sa att han fick rysningar. Jag hoppas det var ett tydligt tecken nog för honom och att han kom närmare Jesus.
det fanns också en 3 årig liten tjej och hennes största önskan var att hennes föräldrar kunde hålla ihop eftersom de hade börjat bli osams. Hon dog i sömnen. Efter begravningen blev hennes föräldrar sams.
I sådana här exempel kan jag se att det finns mening med döden, men annars är det oförståeligt :S Kanske är det oförståeligt eftersom vi inte förstår men om vi skulle förstå skulle vi se hur det formar människors liv. Dock gillar jag inte tanken att någon som är otroende ska dö.
Hoppas vad jag skrev gav dig något gott. Kram!
