det där med kärlek
genom hela mitt liv har jag hört frågan "hur vet man att man är kär?"
jag har alltid tyckt att frågan är dum, klart man vet om man är kär, det känner man ju. eller?
saken är den att jag tror inte riktigt jag vet vad kärlek är. nu menar jag inte att jag aldrig älskat någon, men vad betyder det att älska någon? egentligen? det är svårt med saker som inte går att ta på, som inte går att se, bevisa. luft går inte att se, tänkte jag ta som exempel, men det gör det ju. man kan se syre och vätepartiklarna, kanske inte med blotta ögat, men man kan ändå se det, man vet att det existerar.
men kärlek är en sådan ologisk sak, jag förstår inte riktigt grejen med hur någonting, som inte går att se, kan göra så fysiskt ont. eller som kan få en att må fysiskt bra. det är det enda som kan växla från psykisk till fysisk smärta. hur man kan bli så ledsen, förtvivlad rent utan galen utav det. hur bra något än är så finns där alltid rädsla, en rädsla att någon någon gång ska ta bort allt ifrån en. rädslan går inte att undkomma.
men trots detta så söker vi efter kärlek. vårt liv går ut på att hitta kärlek.
kärlek i vardagen, såsom vänner, god mat, en kram eller en riktigt bra komplimang.
men främst av allt söker vi kärlek i en annan individ,
den där kärleken som inte alls bara är skön,
men som kan få en helt bortblåst, som plötsligt gör att alla andra grejer i livet känns oviktiga.